Beslutsångest

Jag har äntligen fått se ringen!
Den är jättefin, men inte exakt som jag tänkt mig. Sen hade jag en ganska klar bild både på papper och i hjärnan hur den skulle se ut. Men han (juveleraren) valde att ändra lite på tjockleken för att den inte ska fastna överallt. Visst, snällt tänkt. Men jag vill nog ändå ha det lite mer så som jag tänkt mig.
Gubben i butiken (F&S guld) är lite konstig, typ som en skomakare. Väldigt snabb, rakt på sak och pratar dålig svenska. Kanske inte det bästa när man ska ta ett beslut som förhoppningsvis ska finnas kvar resten av livet. Då vill man ha lugn och ro att få bestämma sig, man vill bolla idéer och framförallt vill man förstå allt som sägs!
Men men, vi har fått varma rekommendationer från en annan juvelerare om honom, och han var billigast av alla jag frågade. Ringen är ju otroligt vacker, det är den, men jag är ju som jag är. Hade jag sett den i en butik hade jag velat ha den, men nu vill jag att känslan ska vara helt hundra eftersom jag har designat den själv!
Jag ska dit idag igen efter jobbet, förhoppningsvis får jag med mig min tärna Susie eller Mathias så jag kan få smakråd och bolla idéer med någon som pratar svenska och inte klankar ner på min förlovningsring (ja, gubben gjorde det! han tyckte min förlovningsring skulle göras om!) grrr.....

Så alla mina tankar ligger på det här idag, suck. What to do? What to do?